niofemtio

Ja, det var nog bättre förr.
Det var i alla fall roligare att greppa kameran och ge sig ut på fotoäventyr. Då såg man möjligheten att fotografera precis allt som fanns runtomkring, nu känns det bara meningslöst.
Jag går i riktning RAKT bakåt.

Hej-Jag-Har-Ingen-Lust-Att-Fotografera-Mer

Nej jag ska inte vända och vrida på allt, försöka att få det att låta bra.
Det ÄR bra, det är faktiskt det.
Slutar klockan tolv idag. Ledig imorgon och sen leker livet överhuvudtaget just nu. Fint, fint, fint.
Matfestivalen i helgen var fin.
Min pojkvän och alla vänner är fina.
Mina spellistor på spotify är fint.
Fintfintfint.

Lycklig chey.
Mhm.
Idag ska jag åka till stallet, vara kreativ. Innan dess ska jag låna hästböcker på biblioteket. Jag älskar bibliotek, det är också fint.
Är helt osminkad åsådär, det är mindre fint. Men vad gör man när man är måndagsmorgontrött. Man sminkar sig inte.
Ska försöka att bli aktiv på bloggen. Det går inte så bra.
Lever livet och hinner inte sitta här, även om jag borde.
Avslutar med Förlåt.

Sitter och gråter. Allt känns bara så världelöst när allt bara faller över mig som en hög med sopor.
Kämpar sönder mig i skolan, även om det bara gått två dagar så vet jag att om jag fortsätter så som jag gör nu kommer jag inte orka länge till. Jag vill inte att det ska bli helg, jag vill inte ta tag i mina problem, möta dem och krossas ännu en gång. Nej jag ger upp, om inte helt så nästan.
Andrahandsval, andrahandsval.
Känns onödigt att försöka när man vet att en plats främst inte är till för mig. Den kommer aldrig att vara till för mig. Jag vet, för innerst inne känner jag hur dem jag älskar pratar bakom ryggen på mig, klagar och säger hur världelös jag är som mår dåligt och inte kan leva som alla andra.

Om inget löser sig så tänker jag isolera mig tills allt är över.
Inte ens min säkerhet har jag kvar.

Panoramajobb i skolan idag. Det roligaste på länge. Sen att jag har min mp3 fylld med BD, KENT, Thåström och Håkan Hellström gör att jag orkar med en fyratimmarslektion.
Slutar tidigare idag. Kan komma hem och ta det lugnt, planera mitt projektarbete åsådär. Heh jag är pluggis.

Fick impulsryck och fixade till bloggen lite sådär som jag känner mig just nu. Kent, svartvitt, höst och suddig. Tillbringar alldeles för lite tid med mig själv. Borde ta mig tid, men blir så rädd varje gång jag försöker att prata med mig själv, det är precis som att prata med någon man inte känner. Det är lite skrämmande. Jag borde ju veta var jag har mig själv, men nej. Jag flyter runt i någon tråkig massa och hatar världen.
Nej det gör jag inte. Jag hatar inte världen.
Borde fixa fin musik till min mp3 nu så jag överlever jobbiga bussresor hit och dit och fram och tillbaka. Det är alltid lika tråkigt.
Borde, borde, borde.
Imorgon blir jag fattig. Ska slänga ut femhundraåttiofem kronor på ett busskort. Hej Göteborg på helgerna framöver!
Får inte pengar förrens i september och jag måste jobba, jag måste ha pengar. Uh. Borde sälja mig eller något.

Min EC-press är snyggast. Är lite kär i den.
Första dagen i skolan som en MP3 är avklarad och nu är det bara ett år kvar tills jag springer ut som en fin student i en fin studentmössa. Längtar verkligen!
Mamma köpte mig fina pennor och block idag att ha i skolan, mest för att jag tjatade på henne. Sen hittade jag glass för tiokronor styck inne på ICA MAXI, så köpte två. En till mig och en till min lillebror. Köpte även Äpple&Kanel yoghurt som är så extremt gott, speciellt med havrefras. Köpte faktiskt dricka också, fniss. Bara för att peppa mig med att dricka ett glas när jag kommit hem från skolan. Om inte min lillebror dricker upp allt.

Planerar min Artonårsfest också, men mamma vet inget än, det är nog bäst så. Att hon inte är hemma alls den helgen, mestadels för att det kommer vara dömycket folk hemma + att massor ska sova över och då blir det fullt i huset och jag har nog ingenstanns att lägga alla. Sadface på det.
Får övertala henne att åka till mormor den helgen, åh snälla mamma du borde åka. För min skull.
Redan små fina planer på hur jag ska ha det och hoppas verkligen att det blir bra.
Tråkiga inlägg förtjänar en bild, men har nästan inga som är värda att lägga in, så typiskt mig som går medialinjen att aldrig fotografera.
Får bättra mig, någon dag.
Försöker med en sådan här bild.


Är fortfarande lika liten, nästan. Ska ändå fylla arton snart och där var jag åtta. Inte okej alls.

Picknick med Ango två dagar innan sommarlovets början.

Åkte till Göteborg, en utav de varmaste dagarna som var innan sommarlovet och köpte med oss massor att äta och dricka. La oss vid slottsskogen och solade, lyssnade på musik och kollade på folk. Pratade om allt och ingenting samtidigt som vi insåg att man inte ska köpa chokladkakor på sommaren, för att dem smälter. Pratade om sommarplaner och att ses massvis under sommaren. Dock blev det inte alls så, men man får vara glad över det man fick.


Åkte med Ellen till Öland för att hämta en häst.

Gick upp supertidigt för att äta en ordentlig frukost och förbereda mig för den långa resa som skulle bli av under dagen. Tog tåget till Falköping och mötte upp Ellen med hästtransport, te och två hundar. Vi började våran resa med att åka fel och sedan åka igenom var enda vägarbete som fanns på vägen till Öland. Efter ett antal stopp, glassletande och värmeklagande var vi framme och skulle hämta hästen. Lilla Isolde som sprang iväg och absolut inte skulle med hem. Blev försenade hem med några timmar eftersom Isolde vände sig uppeochner och bakochfram i transporten åt alla håll som inte borde gå. Fick hjälp att två snälla bönder som hette Anders och något som jag inte minns. Höll på att somna i bilen på väg hem efter ett antal upplösningstillstånd. Väl hemma somnade jag hemma hos Ellen direkt.


Åkte hem till Cizzi och hade en helt random kväll.

Hade tråkigt och då bestämde jag och min älskade oss för att ringa Cizzi och Stefan och åka dit och umgås, för andra gången under sommaren. Denna gången blev det att gå till lekparken, fastna i en barngunga och sen skratta så man inte får luft. Gunga gungbräda, prata minnen och bara göra impulssaker. Sen att det inte blev att umgås mer på hela sommaren gjorde inget, för den där kvällen sitter kvar i minnet.


Ango kom hem till mig och badade.

Bestämde att om det blev varmt så skulle vi bada, och så blev det. SÅ vi begav oss till sjön med saft, godis och pastasallad. Där äcklades vi av grodyngel, försökte jaga bort dem och ringde dem vi tyckte mest om. Badade tillsut och insåg att det var superkallt i vattnet. Torkade och begav oss hemåt. Fixade hennes bloggdesign och åt massor utav polkagrisar.


Firade Midsommar tillsammans med Kusinen och min älskade.

Badade, åt massor utav mat, pratade om pinsamma och privata saker och drack supermycket dricka. Kollade på film, dog av värme och gick i affärer. Bästa midsommaren någonsin, den enda midsommar som jag inte spenderat ensam.



Första dagen & Andra dagen i Stockholm.

Första dagen spenderades med att gå ner till sjön och kolla på solnedgången, hitta en boll som vi kastade på en anka och sen kolla på en konstig fiskare. Sen blev det att ta helkonstiga bilder på mig när jag gungar och äta kvällsmat.
Andra dagen spenderades i centrum med glassätande, vattendrickande och letande efter något att köpa. Medans vi virrade omkring där försökte vi även planera vad vi skulle göra resten utav tiden i huvudstaden, det resulterade i att vi slutade tänka och gick på impuls. Det är alltid det bästa.



Filmkväll hemma hos Hanna.

Passade på att träffa Hanna, den officiella kaffemuppen och hade filmkväll hemma hos henne med de mest konstiga filmerna och även pizzakäkande och sallad för min del. Sjukt god sallad och Kemtid! Det förklarar hur knäpp hela kvällen var. Kom hem framåt tolv på natten och däckade i sängen efter en kopp te och ett varmt bad.



Fikade i Gamla stan.

Jag och min älskade bestämde oss sent på eftermiddagen att åka och fika. Vilket vi gjorde på Lisas rekomenderade fik vid gamla stan. Väldans fint fik det där. Sen någon dag åkte vi runt och letade efter secondhansaffärer också, där jag sprang runt och försökte att hitta något, men nej. Ingenting.
Fotade även väldans mycket på gatorna vid gamla stan, även om det var så varmt att man knappt orkade gå och att vi drack upp nästan fem liter vatten var.



Träffade Heidi för första gången.

Kände mig inte blyg alls. Stod och fantiserade och ponnyer, glitter och andra fina saker som jag och Heidi ska göra i framtiden. Sen när vi inte orkade mer så drog vi hemåt och lekte i lekparken tills det började regna. Lyssnade på Håkan Hellström och åt jordgubbar. Sen överlevde Heidi sin fågelskräck samtidigt som vi planerade att gå till Donken och köpa glass. Väl där så lämnade vi ett BD märke på bordet och ritade fina självporträtt.


Sista kvällen i Stockholm bjöd min älskade på Kinamat.

Eftersom vi firade två månader två dagar efter så ville han såklart bjuda mig på något. Njöt av maten, dog av värmen och planerade att åka och kolla när min syster dansade på kvällen. Så blev det, vi åkte och kollade på när hon dansade, pratade om framtiden och fikade. När det slutade begav vi oss hemåt och för min del blev det tedrickande och mys.



Min kusin tog examen.
Åkte dit för att fira henne samtidigt som jag fick agera fotograf och fixa ett släktfotografi. Var trettioåtta grader i solen och vindstilla när man skulle försöka att sitta ute och äta, det gick bara inte. Umgicks med mina andra kusiner och vi gömde oss i skuggan på framsidan av huset där vi satt och planerade kvällen som avslutades med grillning osv hemma hos mina andra kusiner, och även massor utav kill och hästsnack.


Firade tre månader med min älskade.

Dock kunde vi inte träffas eftersom han var i norrland, men fick nöja mig med att vara hemma ensam, läsa en bok och dricka te. När han kom hem firades det med en fika och massor utav mys.

---

Min sommar har bara försvunnit. Imorgon börjar skolan och jag är supernervös hur det ska gå och hur allt ska bli. Men jag hoppas så innerligt att allt bara fixar sig.
Nu ska jag börja att fixa mina skolsaker och såntdär som man annars inte hinner med.
Sommaren 2010 fastnar i mitt hjärta.

Sitter på golvet hemma hos min älskade, väntar på att han ska komma hem, dock åkte han precis så det tar väl en stund innan han är tillbaka.
Dagarna efter i måndags har bara försvunnit. Jag hann inte ens att räkna dem innan dem var borta. Nu är det i alla fall Torsdag vilket betyder att min älskade och jag ska åka hem till mig. Imorgon blir det BUP och sen fika för att fira min och älskades tremånadersdag som vi hade det 9.onde. Bättre sent än aldrig.
Bakade äppelpaj i förrgår, blev sjukt gott, och jag som älskar vaniljsås dränker såklart allt tills det bara syns vaniljsås. Det är nästan lika gott som kladdkaka med grädde och en latte.

Åh, på tal om inget så är mitt humör inte på topp, jag pendlar ganska mycket och det kan betyda att jag blir oaktiv och tråkig. Men det får ni leva med.

Sitter hemma hos min älskade. Väntar på mat och på att han ska komma hem. Att två veckor skulle bli så långa och att sommaren faktiskt snart är slut, allt kan jag inte förstå. Jag kan inte förstå att sommaren runnit av mina fötter, att snart står jag i skogen, kastar löv och blir lika glad över de första snöflingorna som varje år. Att jag börjar mitt sista år på gymnasiet och flyger i en fantasivärld om vad jag vill göra härnäst.
Kanske är det bra att tiden går så fort, att jag inte riktigt hinner tänka efter. Inte riktigt hinner att greppa allt som händer och låter hälften bara försvinna ut i ingenting.
Samtidigt är jag glad. Glad över att sommaren är över, glad över att hösten snart är här och så även min artonårsdag. Glad över att jag snart firar fyra månader med min älsklingspojke och glad över att jag börjat hitta mig själv. Kanske är det så att man behöver växa in i sig själv. Jag skulle behöva det bokstavligen. Min längd hånar mig, usch.
Halvt panikpackade min väska imorse och glömde både det ena och det andra hemma. Fick sitta och vänta i tre timmar på att någon skulle hämta upp mig så jag slapp sitta på en station och läsa bok och måla naglarna.
Trots allt är jag ändå glad över att det är måndag. Måndag när min älskade kommer hem, då jag kan börja leva lite och inte känna mig så ensam. Njuta av att somna brevid hans kropp ända tills söndag kväll.
Jag borde egentligen bjuda mer på min euroforiska känsla till er som läser, men jag känner att det börjar ta slut, och det sista vill jag nog hålla för mig själv. Lite happiness måste jag ha sista tiden jag sitter här, ensam på min älskades golv, väntandes på mat och sms att han snart är framme.

Jag lär vara glad.
Puss på världen.

Jag orkar inte tänka. Orkar inte.
Gråter för ingenting. Vill inte lyssna.

Jag vill inte höra att du älskar mig. Jag vill inte höra hur mycket jag betyder för dig, det är luft, luft, luft.
Ingenting betyder något för mig längre. Jag förtjänar inte att höra det. Jag förtjänar inte att känna din kropp nära min, dina läppar mot mina. Jag förtjänar det inte.
Jag förtjänar inte att längta och räkna timmarna tills du kommer hem, för i slutänden betyder det ingenting alls.
Jag är ledsen, men jag klarar inte mer.
Jag kan inte hålla emot, kan inte stå emot.
Förlåt, älskling förlåt.

Jag förtjänar inte att ha dig, att känna hur du älskar mig. Jag förtjänar det inte.
Allt är kaos, jag tappar bort mig själv. Hoppas på att jag försvinner.

Imorgon skulle vi ses.
Jag klarar det inte. Jag är inte värd dig.

Åker hem till finaste Ellen snart. Hon räddar mig ännu en gång från tristess och regn. Räddar mig hem till hästarna, massor av te och småprat.
Ibland önskar jag nog att jag var mer som henne, lite hursom, närsom, varsom.
Borde packa nattsaker, mysiga kvälls/regnkläder att ha inomhus när det är sådant väder som det är idag.

---

Jag vill försvinna. Förstör, sårar och alla tar avstånd, längre och längre ifrån mig. Snart står jag här ensam, där som jag en gång började. Den här gången orkar jag inte börja om.

Lyssnar på Håkan Hellström, ska koka te och göra spellistor på spotify. Raderar dem om vartannat, enbart för att det inte blir någon bra blandning. Nu måste det bli det, det måste. Förhoppningsvis kommer Poesisyster hem till mig imorgon, så jag kan hålla humöret uppe. Nu när inget annat hjälper.
Postade två fina brev idag, som två fina personer kommer att få i sinomtid. Vill göra om i mitt rum.
Impulsryck att fixa rummet och sådär.
Hej-riva-ut-allt-och-inte-orka-plocka-tillbaka.

Ibland älskar jag kvällar.

Tårarna rinner ner för mina kinder. Ovissheten är starkare än vad mitt hjärta klarar av. Mitt huvud samarbetar med ovissheten, försöker att ta över. Bryter ner medicinerna, tillåter dem inte att verka, gör mig sjuk, sjukare, sjukare. Kan inte skriva, orden bildar murar för svåra att forma, försöka att riva.
Vad det nu är som försöker att förgöra mig, så är den starkare än mig, så otroligt mycket starkare. Det är när det går ut över dem jag älskar som jag vet att jag passerat gränsen. Den formidabla gränsen av förlåtese som blir tillintetgjord av röster som sakta bryter sig in i mitt huvud, river. Sliter. Tvivelaktigit orkar jag stå upp. Försöker att bygga fasaden, ingen får se, ingen får fråga. Mina problem finns bara i mitt huvud. Inte i deras. Aldrig att dem kommer att förstå, vad som förstör mig.
Jag vet inte hur länge jag orkar kämpa emot innan jag faller till botten, och aldrig tar mig upp.

Jag tror jag behöver hjälp.
När jag försöker, samlar modet till att ringa, då finns det ingen där. Semestertider, då man ska må bra. Det är då man inte tar hand om ungdomars hopplöshet, tunnelseende och lägger ner timmar på att försöka förklara att livet faktiskt är värt att leva. Nej, någon gång måste dem få semester.

Varför kan inte jag få semester från mig själv.

Åkte hem till Poesisyster igår. Spenderade hela dagen med att dricka te, lyssna på BD, sjunga med i Kentlåtar och läsa i ordlistor.
Det är alltid lika fint att umgås med henne. Alltid lika fint att spela gitarr och sjunga Håkan Hellströmlåtar, hoppas på regn och prata om allt mellan himmel och jord. Döpa min fina panda till E-type med inslag av Pandasoppa, skriva helt sjuka berättelser och skriva listor på vad som gör livet värt att leva. Få besök utanför fönstret mitt i natten och dricka cola.
Allt är så fint, samtidigt så rasar min värld.
Måste hålla mig kvar.











Jag ångrar det där jag sa om att jag kanske borde skita i bloggen en stund. Jag börjar om på fortsättningen bara. Jag stannar, jag kommer att förändra bloggen, till det bättre förhoppningsvis.
Kentperiod nu. Regn, te och Kent.

Jag vet inte vad jag ska göra länge. Tills dess försvinner jag lite.

Varför kan jag aldrig vara nöjd?
Vill börja om, börja om på nytt, i en ny stad, i en ny tid.
Jag vill behålla er.

Jag_orkar_ingenting.

Dagen har försvunnit i bärplockning och hästtidningsläsande. Orkar inte äta, överlever på te och halva smörgåsar.
Imorgon planeras bakning av muffins och början på något slags rutin i att göra saker.
Resterande kvällen blir sittandes här med alla kursbilder och redigera dem som ska upp på min "jobb-blogg" där mina tankar och funderingar kring hästar och mina hästbilder kommer att hamna.

Blir lite sådär med bloggandet just nu. Försöker att fokusera på mitt liv lite. Det är ganska uppochner.

Åkte till stallet vid lunchtid idag och passade på att fotografera lite innan regnet och åskan kom. Nu är det dock sjukt fin sol ute, så blir sugen på att gå ut igen. Vi får helt enkelt se hur det blir.

Snart blir det iväg till stallet och alla underbara hästar. Även om jag mår sisådär och hellre skulle vilja ligga hemma och sova idag. Tydligen ska det också komma åskskurar och åska senare under dagen och kvällen, då vill jag ju hinna rida och fota hästarna innan dess, vad ledsen jag blir annars. Uh.
Packat ner viktiga saker såsom kamerastativ, datorgrejer, kameraladdare och extra objektiv. Känner mig ganska pepp ändå.
Åh vad jag är glad, egentligen. Borde hålla kvar den känslan. Den gör det bara allt bättre att mamma gjort pankakor åt mig att ha med mig till stallet, och hallonsylt. Det är bara fint. Åh, åh, åh. Dagen kommer att bli fin, jag vet det. Nu ska jag packa ner datorn och sådär, ska ju lägga över dagens bilder också.

Puss på världen.

Känner mig sjukt duktig. Dammsugit hela huset, diskat och lagat mat. Inte nog med det gick jag upp klockan åtta och hann även med en hundpromenad, INNAN klockan två.
Imorgon blir det att åka till stallet och hjälpa till inför kursen i helgen. Åhh längtar!

Kollat igenom alla hästkataloger från början till slut minst tio gånger idag. Insett att jag behöver pengar. Att jag vill ta hem Isolde nu,nu,nu. Kan inte stallgrejimojset bli klart snart. Jösses.

Sugen på att kolla film, men är så sjukt tråkigt att kolla ensam. Vill ha någon här att kolla film med. Tycker att någon kan komma hit och kolla film med mig.
Sen så, eh.
Jag vill läsa, men det blir aldrig av. Förstår inte varför jag inte får någonting gjort, blir mer: Ja, sen. Så blir det aldrig av ändå. Kan inte göra det direkt, varför vet jag inte. Jag blir knäpp. Kanske borde sluta tänka, blir bara snurrig och slutar aldrig bra, uh.

Färgade om håret idag också, svartisvart blev det, istället för att behålla luggen i en annan färg så blev det bara svart, får se om jag trivs i det bara. Just nu, gör jag verkligen inte det.

->
Bättre eller sämre?

Sen är det sjukt kallt, på tal om ingenting. Det BORDE vara varmt, men sitter och fryser, sitter med stickad tröja, strumpbyxor och stickade strumpor. Kallt i Augusti är inte okej, inte mer regn heller. Det kan vara bra nu, okej.

Fuskfotade med blixt igår, blev ganska nöjd ändå.

Regnat några dagar nu, mår sisådär, varken bra eller dåligt.
Finaste älsklingen åkte upp till Norrland igår vilket betyder att jag kommer vara ensam tills han kommer hem, den artonde tror jag det var. Men för det betyder det inte att jag inte gör något, nejnej. Imorgon är sista lediga dagen, sen blir det att åka till stallet och förbereda för kursen som ska vara där i helgen som jag ska fota på. Förhoppningsvis kommer jag att tjäna ihop lite pengar att köpa kläder för, och annat jag behöver. Samtidigt som det kommer att vara sjukt kul att få träffa likasinnade och prata hästar två dagar i rad.
Men nog om mitt hästprat. Även om jag inte har något annat att skriva om.
Tänkte hinna plocka upp gitarren och spela lite, då jag inte gjort det på snart två veckor, och kanske försöka att börja på en låt, annars blir det att skriva, rita och läsa en bok med värmeljus och en kopp te brevid och lyssna på regnet.

Puss på världen.

Sitter i sängen, ritar, försöker att rensa tankarna. Pratade nyss med älskade Mikaelah, min Änglasyster. Hon har alltid fina berättelser att komma med, som man kan ligga och lyssna på i timmar.
Regnet faller ner utanför fönstret och jag har inte lust för någonting. Vill dricka te och fördriva dagen genom musiken. Orkar inte äta, känner mig äcklig. Äcklig, äcklig, äcklig. Bryter ihop för ingenting, hittar mina tankar i låttexter, i musikens rytmer. Söker efter något, något som skulle kunna vara en mening att sluta blunda, att öppna ögonen och låta världen komma in i mitt liv.

Mitt sommarlov har försvunnit. Det är cirka tre veckor kvar, känner hur ångesten börjar att byggas upp inom mig. Jag kommer inte att klara det, kommer inte att klara sista året på gymnasiet.

Lever på mina spotifylistor nu.

Ibland känns det bara så himlans värdelöst att vakna upp till ännu en dag med regn, även om jag älskar det, regn alltså. Solen får mig att känna mig så matt, så jag-har-ingen-aning. Enda gången det är fint med sol är om man ska träffa fina personer, umgås, finnas för några timmar.

Jag ska göra en ny header snart, så fort jag orkar, en sådan. Jag vet inte. Jag hittar inte orden, ska fördriva tiden idag med att göra fina spellistor, låta timmarna flyga förbi och kanske lägga över bilderna från kameran till datorn. Det är första gången på evigheter som jag inte gjort det direkt. Ska färga håret också, någon dag innan jag åker iväg igen. På kurs.
Just nu känns allt meningslöst
- Ett meningslöst inlägg, förlåt.