niofemtio

Känner mig så tom och otroligt trasig, egentligen helt utan anledning. Det gör ont i alla fall. Det gör ont att vara ifrån den jag älskar mest. Det gör ont att någon del av mig inte litar på honom, det knäcker mig att jag inte har koll på mina egna känslor.
Känner mig så bitter, totalt arg och ångestfylld på allt som kallas världen. Så egoistiskt, förstörande och trasigt. Förstår inte hur man kan vara hel när inte världen är det.
Jag förstår verkligen ingenting.

Jag praktiskt taget bor i min nya halsduk och basker. Försöker att tänka positivt och skriva av mig allt, försöka att göra det till något bra. Jag vet inte om jag lyckas, mestadels känns det bara som jag misslyckas, att hela jag är ett misslyckande.
Är inte så pepp på att orka, eller så.
Jobbig_Chey. Ja

Imorgon är en helt underbar dag.
Ska göra allt för att vara glad.