niofemtio

Jag lever på impuls

Hjärnan sätter stopp

Var och handlade hela dagen med Älsklingen och hans familj. Mötte upp mamma och fick femhundrakronor att spendera på saker som jag tyckte att jag behövde. Det resulterade i en kofta, som är hur mysig som helst förövrigt. Te, och en kopp att ha hemma hos älsklingen istället för att ta med eget hela tiden. Ett nytt skissblock, riktiga skisspennor, suddigummi och en pennvässare. En skivbok och två stycken pappersmappar att ha bilder och texter i. Känner mig så duktig som spenderat pengarna på saker som får mig att må bra. Även om älsklingen säger att när jag har min kofta på mig så ser jag ÄNNU mer ut som en hästtjej, och sedan skrattar han, jag vet inte om det stämmer. Vad tycker ni?


Jag ser supermegatjock ut, men står i en bajsvinkel *brusterhjärta*

Sen tänkte jag vara snäll och visa vart jag håller till när jag säger att jag är "hos älsklingen". Jo, jag sitter...


Där.
Nu vet ni, jag sitter i sängen ungefär hela dagarna och gör ingenting. Imorgon ska jag jobba och tjäna lite pengar, blir fint.

jobba med vad? :) koftan ser gosig ut! fint att få en femhundring du!

sv;

Jag har inte glömt bort dig någonstans,speciellt inte i hjärtat,eller i mitt psyke. Änglasysterskapet är kvar.Det är inte så att jag försvinner,utan det är båda två,tycker jag i allfall.Du är inte kontaktbar känner jag,rätta mig om jag har fel. Visst,jag kan erkänna att jag varit borta en hel del,och därav ej nå bar och när jag är hemma så kan jag inte få tag på dig..jag tänker på dig,oftaofta.

jag vill ha kvar dig,även om det är svårt att hålla kontakten,eftersom jag är borta så mycket,och att du är med Robin,fast det är ingenting att slänga allting på.För att jag vet att du är lycklig med honom.Jag respekterar att du måste vara med han och så. Ibland känns det som att du väljer honom framför mig,när jag vill träffas,rätta mig igen om jag har fel.

Och om du tror att jag lämnar dig,för att du inte orkar,så tror du fel. Det är egentligen då jag står kvar,fast inte på ett likadant sätt som jag gjorde förut.jag försöker förstå dig,men jag känner att jag inte lyckas så bra längre.Vi har glidit isär,denna sommaren som skulle vara våran sommar.. vi låvade,med å.Att vi inte skulle splittrats igen,men vad gör vi? vi splittrats.. jag vill inte det. Det finns ingen anledning till att göra det.

förlåt att jag inte är den bästa.

du ska veta att jag älskar dig,änglasyster.

även om du inte tror det.

''Glas som splittras.

Broar som rasar samman.

Allt levande dör.

Stjärnor slocknar.

Sår rivs åter upp.

Allt stannar.

Allt börjar på nytt.''

vad säger du?....



försöka börja om,om du orkar,när du orkar. ta det i din takt.

jag försöker hålla dig ovanpå ytan.

jag kommer aldrig glömma att vi är änglasystrar.

men du kan få göra det om du vill.



förlåt.