niofemtio

Imorgon har det gått 213 dagar, men just nu vet jag inte vad jag ska göra. Ligger i sängen med paniktårar som rinner ner för kinderna. Den där obehagliga klumpen i magen som gör mig okapabel att göra något alls och den där känslan att inte kunna ändra på något.

Skulle jag kunna göra allt, så skulle jag göra det direkt.