niofemtio

Sitter och lyssnar på Melody Club och är sådär söndagslycklig som bara jag kan bli. Varför vet jag inte, men allt känns bara sådär superfint.
Ska försöka att få min älskade att fixa till min blogg. Känner verkligen att den behöver ett lyft nu.
Håller på och gör lite nya fina spotifylistor också, känner att det är dags. Förändras lite.

'

Är sjukt sugen på att festa.
Eller bara komma ut och ha det trevlans.
Bara någon hörde av sig.

Hörde också att jag är arton och får göra ungefär vad jag vill. Tog tillfället i akt och piercade mig. Värt det.
För det andra är jag ganska snygg, fast ne.

Sitter i skolan och jobbar med fotoarbetet varvat med projektet. Framåt går det i alla fall, och trots det tråkiga vädret så är jag på bra humör, allt är ganska fint.
Känns bra att få tillbaka fotointresset och känna att det går framåt, att jag lär mig någonting varje dag jag håller i kameran.

Från idag.

Sitter i skolan.
Frosten på marken ligger fortfarande kvar och egentligen vill jag bara sitta hemma och dricka te. Men det är sista veckan som jag är i skolan innan jag börjar på praktiken och innan höstlovet. Så det är lika bra att vara här.
Ska försöka att få ett läkarintyg från min Psykolog imorgon, som jag kan ge till skolan.

Mår lite bättre idag. Behöver inte tänka så speciellt mycket utan försöker bara vara. Får se om jag klarar mig hela dagen utan någon slags panik.
Om jag gör det ska jag försöka fotografera så fort jag kommer hem i eftermiddag. För att lätta på tankarna.
Ibland orkar jag leva.

Söndagskväll och det regnar fortfarande ute. Det har det gjort sedan klockan nio när jag gick upp.
I torsdags kom min älskade hem till mig. Han gick nästan en och en halv mil i snöstorm för att finnas hos mig när jag hade extrem ångest. Det är jag så tacksam över.
Hade det inte varit för honom, så hade jag inte klarat av helgen.
Började öka min dos med mediciner i onsdags och sedan dess har det bara gått neråt. Haft mer panikattacker och mer ångest än på väldigt, väldigt länge.
Gråtit nästan oavbrutet hela helgen och absolut inte varit mig själv.
Jag hoppas att det blir bättre, annars vet jag inte vad jag gör, ärligt talat.
Känner mig totalt psykad.

Borde gå ner med tvättkläder och göra iordning mig för imorgon. Då är det skola igen.
Fick mina klassfoton i fredags också, ska scanna in dem så får ni se. Blev nöjd för en gång skull.
Mitt ID kort ska jag hämta ut i veckan också.
Kanske orkar jag med.
Sen är det en vecka höstlov. Wonderful!

/fixa tvätten och duscha/

Känner att jag börjar att bli kreativ.
Ska fotografera hemma imorgon på fotolektionen.
Asum.
Fotografera inne i stan på morgonen när frosten fortfarande ligger kvar.
Åh vill bara att det ska bli imorgon.

Alternativa_popcheyer <3

Dagen var överfin. Jag älskar Håkan, han är min oavsett vad alla säger, hans hår och ögon liksom. OMNOMNOM.
Min pojke känner dissN, men vafan. Det är Håkan Hellström, han är näst finast på jorden, ehe.
Är fortfarande i extas, imorgon ska jag fixa mitt rum.
Åh, allt är så himlans fint.

Nu ska jag försöka sova, förhoppningsvis vakna lycklig imorgon.

Sitter hemma hos min älskade och försöker att skriva på hans helt omöjliga tangentbord.
Är sjukt överpigg men har ont överallt i kroppen, troligen för att jag sovit fel. Alla muskler bara vill dö. Uh.
Känner mig så duktig då jag har känt mig ganska fin, två dagar i rad.

Åker hem imorgon efter vi varit i Göteborg på signering med Håkan Hellström. Sen blir det att beställa hästsaker. Skulle egentligen kollat på min ev foderhäst imorgon, men han hade något problem med hoven, så får ta det en annan dag.
Oavsett är allt så sjukt bra nu.
Fick Håkan Hellströms bok i födelsedagspresent av min älskades föräldrar.
Fint.
Happychey alltså.
Den ska jag få signerad imorgon.

Jag funderar på att lägga ner det här med bloggande.

1. Ingen kommenterar
2. Ingen bryr sig egentligen
3. Jag skriver inget viktigt
4. Jag har en blogg där jag skriver om hur jag mår, vad ska jag skriva här då?
5. Borde jag fortsätta på den istället?
6. Vill lägga ner allt som heter liv.

Fotograferar inget heller, inget mer än hästar. Varför vet jag inte, känner väl mig inte alls sugen på det.
Dock sugen på att gå tillbaka till min gamla blogg, mest för att jag älskar den.
För att jag känner mig Ynklig.
Kan inte släppa denna, det är ju datumet för mig och min älskade.
Hatar att ta beslut.
Överlåter det till någon annan.

Sitter och lyssnar på Regina Spektor, dricker vatten och väntar egentligen bara ut tiden. Så att jag kan få åka hem. Stannat till 14.00 för första gången på över en månad. Sov ovanligt mycket inatt och under gårdagen. Möjligen därför jag orkar.
F.ö var helgen awesome. Fotade nästan ingenting, men så kan det vara.
Inatt var det första frostnatten efter sommaren, snart gäller vinterskor och varma jackor. Jag längtar fortfarande efter de där skorna i en affär jag såg. Åh. ge mig 700 kronor bara.
Ska även åka och kolla på min (troligen) blivande häst.
Ja, snart blir jag med häst.
Om kemin och allt passar mellan oss såklart.

Bild från förra onsdagens fotolektion i skolan, och min älskades händer.

Det finns inte ord som förklarar hur mycket jag älskar min pojkvän. Han som offrar varje helg och sin tid för mig. Tillåter mig att må dåligt och tröstar mig när jag är ledsen och inte orkar mer. Han som fick mig att söka hjälp och stöttar mig varje minut i det.
Som hatar hästar med med övertalning ska följa med mig dit någon dag. Som är lycklig över att jag är lycklig. Som gråter glädjetårar när jag gör det och följer med mig på konserter som han aldrig skulle gått på annars.
Igår gav han mig som sagt världens bästa födelsedagspresent. Den kanske inte är så mycket för andra, men för mig var det bättre än något annat. Det var en blogg, där han skriver om mig, vad han känner för mig och hur oändlig våran kärlek är. Jag bröt ut i glädjetårar och blev helt överlycklig, satt i hans knä, vände mig om och kramade om honom lyckligare än på så väldigt länge. Tänk att något sådant kan göra mig levande igen.

Jag vill tacka honom för att han finns. Och att han står ut med mig i alla lägen.
Jag älskar dig.

Fyller arton idag. Har redan tröttnat på att vara arton. Mestadels för att jag inte vill bli vuxen, jag vill inte ta ansvar och behöva lära mig allt som jag borde kunna.
Jag är världens mest revolterande artonåring.
Flyr till stallet och stannar där tills imorgon då jag både får träffa min älskade och min psykolog.
F.ö har jag verkligen världens bästa pojkvän som gav mig världens finaste prsent. Även om han kan vara den jobbigaste person som finns så är det vid sådana här tillfällen som jag inte skulle byta ut honom mot något!

Grattis till mig och min tonårsrevolt som kommer att kallas artonårsrevolt.
Jag flyr från mitt liv, sakta men säkert.