Natten när vi räknar våra stygn

Sitter och lyssnar på Lars Winnerbäck, dricker vaniljte och njuter av mörkret, det halvtysta huset och min klarvakenhet trots att klockan är tio. Jag brukar sova nu, jo jag brukar det. Jag är så trött av mig, det är nog nästan skadligt.
Vill kunna ta vara på min morgon, jag vill verkligen det. Ikväll ska jag göra det, jag ska se min söndagsmorgon vakna framför mig.

Det känns som att ni glömt bort min blogg. Är det så hemskt?
Jag kanske borde bli bättre, det blir nog bättre sen. Jag vet inte ens om ni bryr er, lämna en kommentar eller något så att jag vet att ni finns.

Det blåser osunda vindar
Det gör mig dämpad och sval
Det krävs så mycket mygel
för att verka normal

Kommentarer
Postat av: Lisa

jag brukar ju kommentera. puss och kram. fint att kliva upp tidigt. lyckas aldrig jag med.

2010-08-01 @ 01:34:31
URL: http://popflickan.blogg.se/
Postat av: Ellen

JAG FINNS :) och du finns också. Oavsett om nån läser din blogg eller inte, vill jag lova!

2010-08-01 @ 11:11:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0