niofemtio

Plötsligt dök en väldigt speciell människa upp framför mig och jag undrar egentligen vad det är som för alla människor till mig, egentligen. Vad det är för speciellt med mig, med något som jag kanske skrivit eller något jag bara är.
Ibland undrar jag varför.

Bara ikväll får jag drömma om dansgolv med fina människor, att dansa till Håkan Hellström och Kristian Anttila. Att det är tillåtet att gråta, att vara extrempop och att känna en gemenskap.
Varför ska världen vara så kall för då.

Dystra värld med snöstorm, försvinn.
Jag vill ha underbara människor på ett dansgolv.
Ge mig det.
Snälla.

Nu ska jag åka iväg till lillebrors farmor och släkt och äta julmat. Förhoppningsvis kommer jag hem tidigt ikväll och kan lägga in fina bilder från dagen.

Nu sitter jag här och precis sminkat mig och fixat hår, naglar och annat som behövde fixas.
Solen lyser utanför fönstret och snöflingorna faller och ser ut som glitter som faller från himlen.

Jag hoppas att alla får en helt underbar jul med massor av god mat och sådant.

Puss.

 

 

Jag vill också vara fin. Vill kunna se mig själv som vacker, som något att älska - på riktigt.
Sitter och kollar på bilder, önskar att jag var där istället. Så vackert, fint.
Sånahär kvällar när jag känner mig så extremt värdelös. När jag överväger att bara skita i allt - enbart för att det är för påfrestande.

Jag har också rätt att drömma mig bort.

---

Så otroligt festsugen. Vill dansa, dansa, dansa hela natten.
Fina bilder hittade jag såklart här.

Lyssnar på gamla låtlistor. Är nära gråten och saknar förra jullovet.
Allt blev verkligen kaos igår. Det är fortfarande kaos, men inte lika mycket. Jag är så kluven, delad på två fast båda delarna vill samma. Så trasig men samtidigt så hel.
Att förlora sig själv är nog det värsta som finns. Men när livet försvinner ifrån mig så vet jag inte vad jag ska ta mig till. Ska jag springa iväg, ska jag verkligen fly. Eller ska jag stanna och kämpa. Kämpa tills det inte går mer.

Just nu vet jag inte. Jag vet bara att jag måste ta en paus från internetlivet och reda ut saker "in reality" Så lär försvinna tills allt är okej.
Säkerligen ingen som läser detta, men strunt samma.
Kommer tillbaka när allt är bra.

Vaknade halv tio. Skulle egentligen gått upp sex. Men varken jag eller Ellen orkade, så det blev att sova. Helt underbart för min del som verkligen behöver sova.
Snart blir det i alla fall att åka till stallet och rida, fotografera och ta vara på tiden som är tills jag ska hem.
I eftermiddag kommer även min älskade hem till mig och förhoppningsvis stannar ett tag.



Blev inte att jag la upp bilderna igår heller. För det blev pepparkaksbak hela kvällen och sen däckade jag direkt i sängen. Men ibland har man rätt att julbaka istället för att sitta här. Sen får vi se hur mycket jag hinner ikväll.
Tills dess kan jag bjuda på lite nostalgi.

Lucia idag. Varit hemma och mööösat mig hela dagen. Pussade iväg min pojke till skolan och låg sedan kvar i sängen och somnade om. Vaknade vid halv tio och då blev det att åka till psykologen. Hatar att åka dit. Att vara där är dock helt okej.
Känner mig inte alls sugen på att blogga. Mestadels för att jag inte har något vettigt att blogga om + att jag aldrig orkar lägga in foton. Dem är ju inte fina, så ser inte poängen.

Imorgon bär det i alla fall av till praktiken. Efterlängtat hästgos och varma mular som gör mig alldeles pirrig i magen. Imorgon är det också tio dagar till julafton.
Har inte köpt en enda julklapp. Vi köper aldrig något till varandra, familjen emellan alltså. Får saker när jag behöver istället. Det är bra. Tycker jag då. Som hatar att få saker som jag inte vet vad det är. Får sådan extrem ångest över att någon köpt något till mig. Uh. Hemskt.

Börjar att bli friskare också - Har inte skrivit det här, men varit väldigt, väldigt förkyld. Mer än vad jag skrivit. Men är som sagt på bättringsvägen.

Ska ta tag i mitt liv och mitt bloggande så fort som möjligt.
Hade behövt peppande ord och tips på vad jag ska göra och skriva för något.
Jag är tömd på idéer. Hemskt, men sant.

Var på luciafirande på min lillebrors skola ikväll också. Orkar dock inte lägga över bilderna ikväll, så dem kommer imorgon.
LOVAR.
Slå mig annars c:

Nu får alla vara glada som får ta del av min gårdag. Den var f.ö Jättefin.

Sugen på att börja blogga tillsammans med någon annan.

Alex nämde det och jag blev assugen.
Är så dålig på att uppdatera själv ju. Hade varit kul med två.
Säkerligen ingen som vill.

Någon som vill vara en vänlig själ, som bloggar någolunda lika som mig och vill dela en blogg med mig (om vad som egentligen) Kan ju faktiskt kommentera och länka sin blogg.
Du kanske räddar min dag.

Imorgon har det gått 213 dagar, men just nu vet jag inte vad jag ska göra. Ligger i sängen med paniktårar som rinner ner för kinderna. Den där obehagliga klumpen i magen som gör mig okapabel att göra något alls och den där känslan att inte kunna ändra på något.

Skulle jag kunna göra allt, så skulle jag göra det direkt.

Sitter nere i mammas och deras dubbelsäng. Är dunderförkyld och febrig. Fick åka hem från praktiken imorse p.g.a att febern gjorde så att jag inte ens kunde gå eller stå rakt.

Superdåligt med bilder och uppdatering. Men eftersom jag kommer att vara hemma både Onsdag-Torsdag (Har aktivitetsdag på torsdag) så hoppas jag att jag orkar mig ut och fotografera lite, om inte så lite bilder inifrån i alla fall. Blir jag friskare tills på fredag så blir det Göteborg tillsammans med min älskade.
Har även budat hem två supersnygga tröjor till mig själv på tradera, summa för båda = 21:- VÄRT! <3

F.ö sitter jag och lyssnar på julmusik och spelar msnspel tillsammans med min lillebror. SOM FÖRÖVERIGT SKAFFAT BILDDAGBOKEN <3 Söt bror =)

Spenderade sju timmar i Helsingfors. Bilderna beskriver förmiddagens upptäcksfärd.

Det blev en kryssning till Helsingfors tillsammans med mamma och två av våra genemsamma väninnor. Fint var det. Finns inte mycket mer att säga än att bilderna sammanfattar första kvällen ganska bra.

Ber om ursäkt för bildkvalitén.

Jag lever. det gör jag.
Förhoppningsvis kommer jag med en otrolig uppdatering ikväll. För det har jag tid till.
Jag hoppas att ni inte tappat bort mig nu när jag stått och dammat här.

Ber om ursäkt.

/Emma